the boys are back in town - thin lizzy

Guess who just got back today?
Them wild-eyed boys that had been away
Haven't changed, haven't much to say
But man, I still think them cats are crazy

Another day has passed in the story of my life, and this chapter began when my mother and my brother left home for the woods. That is Glimåkra, of course. This time I managed to get two and a half day at home. SO what do you do with a whole lot of free-time in Ystad? Yeah that's right, you go to Lund!

I met up with Emz, David and Alex by half past two at the station. I had been in town since ten to two, because of my fucked-up buses. That doesn't matter however; now we had five and a half hour of empty time until the only planned thing for the day, bowling at eight o'clock (although I wasn't going to that, I prefered taking an early bus home) så we started walking. That's always a good start.

We happened to walk by H&M, and me and David made the severe mistake to let the girls drag us in there. So then followed a cavalcade of Emz and Alex in least to say weird clothes. Some of it got documented on foto too, of course by the manically photoing Alex, whose camera still has a broken display. Which of course makes it even funnier! However, this strange expedition lasted for about an hour I would guess, I'm not sure really. After a while we got out at least.

The next stop was "Mormors café", close to the station. I'd give the place about 2.5/5 at the almighty café-scale, not good neither bad. We had a fun time there though, and when we left we realized: "Oh. It's gone dark."

We still had some time before the bowling, about three and a half hour frankly, so we went to another clothin store, but this time a second hand store! And that was fun, I can tell. For the first, the first thing that me and David found was these leather jackets. Motorcycle-jackets in the colours of black, red and white, truly beautiful. Or perhaps not beautiful, and truly not in the right sizes, but cool at least.

We found a whole lot of other junk/clothes there too... Most things were stuff that looked either fascinating or totally horrible. Like purple machester jeans. Or yellow, for that part. Or a jacket that made you look like a party baloon.

For the moment I really miss those photos... but I'll get'em for you tomorrow, don't worry 'bout that. ANyhow, we tried all the biker jackets too, just for fun, and Alex actually found a skirt that looked good. She didn't buy it though.

After the second hand experience we went for dinner, at a pizzeria next to Mårtenstorget.
*Chatting 'bout what we'd take for a meal*
E: What do you say, shall we split a family pizza?
A & D: Yeah, sure.
L: He, totally not, I'll have one for meself.
A: SO what are we going to have then?
*They chat for some minutes and at last decides for a Hawaii, family-size*
L: Or by second thought, I'll have a cheeseburger.
A: Oh Gosh, that's just so typical you, Snuggles.

Yes people, Snuggles is me. From now on my official nickname, sorta. Of course inherited from café Snuggles here in town, which I've labeled to be the only positive thing 'bout this town.

Sp, we had our dinner and had quite a few laughs too. By 19:15 we went for the station from where I'd take the buss home, and David and Alex where going to take their bikes. So we stood there chatting for a while, then said goodbye, and then I went for the terminal. I bought a pack of gum for the bus trip, and on my way out I met Julia, from my former class. It was nice seeing her, and nice talking to her too. We didn't take the same bus however.

And well on the bus I called, as earlier promised, my mum to tell her that I was on the bus, that I was alive, and that nooone had mugged me, and stuff. You know, mums.

When the bus got to Dalby I made a decision for myself, turned my mp3 off and before I got to think anymore I picked my phone up again and rang Linnea. I don't know what's wrong with me calling people really, but when she answered all doubts dissappeared. We talked for about fifteen minutes and... well, I'll probably call her tomorrow (today?) again. We had/have so much to talk about, and I've truly missed her. <3

Tomorrow I'll meet Joel by the evening for "finsk deppafton" or something. That'll be nice.


easy livin' - uriah heep

Easy livin' and I've been forgiven
Since you've taken
Your place in my heart

Okay, so I promised to say something about Saturday too. And by this time a'day, I don't feel like being an ass anymore, so I'll write something.

I spent the first third of the day cleaning, the second third wondering where T'res was, since she hadn't called me or anything, and the third third (?) being with T'res.

There ain't much to say about the claening I guess, but when T'res contacted me by like 14:10 or something, she had just a'woken. I'm not that surprised really. Anyhow we decided to meet downtown by the square, and then went for a little walk. The usual way sorta, the places worth walking by here. Down by Gågatan, in to buy something at Al-Humidis, continuing down to Österleden and then t'wards the station. By Pressbyrån we met Wendel and Björk, that are sort of just like when I met'em last time. No surprise, I guess.

Up by the square again, and there we first met Jacob Koc and then Joel. Fun! And by like 18.30 or something we went home to my place for first dinner and then Blues Brothers. Well, what's there more to say? Watching Blues Brothers, and then I walked her home since she probably doesn't know the eay by herself.

My only comment for the day today is that sundays still suck, no matter if you're on PDP or not.

Tomorrow; Lund and potentially bowling with Alex, Emz and David.


brothers in arms - dire straits

Now the suns gone to hell, and the moons riding high
Let me bid you farewell, every man has to die
But its written in the starlight and every line on your palm
We're fools to make war on our brothers in arms

To start with friday, we had drama as first lesson. We mostly rehearsed different things, and since I'm not sure how much I have the power to tell, and at the same time feels a little for being an ass since I hate sundays, I won't tell you very much.

We spoke about grades however, and since I'm relatively new here (I've only been here for two weeks as you know...) I'm stuck with a G. That might change however, since me and Velko probably are going to do something especiale. That might be fun.

We had basketball on P.E., and it sucked pretty hard really. I'm at least five inches short of being able to like basketball. I believe we won one game however... Ah Christ, ain't anyone here able to play football? And then I mean football-football, the game where you kick at a ball with your foot. I refuse to say the s-word...

I still haven't got any food card, so I wen for kebab at Lundafalafel. Very nice actually.

Other lessons for the day was a cancelled Spanish-class that was spent together with Ems, Emma N and potentially someone more in the library, a history class that was pretty ok, and a boring biology class. Cells, cells, cells, if I ever happen to come across a cell I'll strangle it.

So after school me, David, Ems, Emma N, Alex (Alexandra that is) and Mengxian went by bus to the glorious metropolis of Södra Sandby, i.e. Ems' place. We started the evening with eating apple pie, a truly good start.

After eating the pie we got introduced to Bob by Emma, and after that the phrase "It's a fucking milk package!" was repeated by me an un-countable number of times. However, both me and Bob survived the evening, at least for this time.

Our activity for the evening was to watch a movie, so the next happening was "Get six persons to choose one movie out of averagely 300". Eventually it came to be Johnny English even though everyone except for David already had seen it. That didn't really matter though, and we had fun watching it.

There is an explanation whye some of the pics look weird though. Alex's the one taking the pics, and the display on her camera is sort of broken. So thereby she was taking photos manically, without knowing the result. Quite fun, actually.

From the left, Alex, David, Mengxian, Ems and moi, with Emma N taking the photo.

By averagely 21:30 we went out, since my bus was leaving for Lund by 21:49. So we got to the bus stop without (very many) accidents, and when I got on the bus I noticed that me bus card for some stupid reason doesn't work after fridays 20:00. So I paid the 12 crowns to get to Lund, said goodbye to the others, and left.

When I got to Lund I had a nice problem in front of me; for the first, I needed money for the bus home. For the second, I didn't know where the cash machine was on the Central station. I figured that sincie it is a station though, there's got to be one here. Pressbyrån and all other places of mine were closed, so I went in to a restaurant and asked two not all too sober gentlemen 'bout the way.

I got me money, and then spent a whole lot of time sending text messages. You know, fifty minutes on a station and after that seventy-five minutes on a bus can get pretty lonely. So me and Anna had this really nice conversation. She's a nice girl, I miss her actually.

Another person that I miss is Linnea. I need to talk to you someday soon now honey, it's been all too long.

And as my last stand I demand a great snow storm in this part of the country.
(I'll write about saturday another time, since there is nothing interesting to say about this sunday anyhow).


el condor pasa - simon & garfunkel

I'd rather be a hammer than a nail,
Yes I would
If I only could,
I surely would

Yesterday was... well, not entertaining, but at least I got to stay in town and avoid the freakin' bus.

The day was spent mostly at the VIP-room in Österporthallen, the one belonging to IFK Ystad. The area of discussion was "Ungdomens Hus", the... youth-house, or whatever; how's it going to be arranged, what's going to happen there, et cetera. The whole day was spent in that spirit, and I also got to be in the paper, Skånskan.

After this little event I went with Joel and Beata to Snuggles.
Joel (about the cookies of Snuggles): That's not a cookie, it's a fucking pie.

Nice afternoon however. After being on the café, I went with Terese to Österportstorget to get my bike, and then we stood there talking for like an hour or so. Nice, and also I'm going to see her on Saturday.

And the day today has been pretty random, mostly. Took the bus by 8:30, no extraordinary thing there. Had civics for the first lesson, where I got my history test back (even though Dardan had checked up my reult yesterday).
Stefan: This is REAALLY really good considering the circumstances, the others had two weeks and you had an evenning, this is reeeeally good.

Cheers, Stefan. Well, after that we had lunch so I went with Dardan, Araneya, Jacob and Ben to eat falafel and kebab. Not all too bad really, better than the school cantina.

The most part of the remaining gap I was talking to Alex Koc (we have three Alex's in class, and by them one Alexander and two Alexandra, see) 'bout Europa Universalis, and goofs of that... Pretty nerdy perhaps, but anyhow; second lesson, chemistry with Hagar. It was completely boring, to no surprise. We learned how to use the "Lewis Structure" when writing about ions. My very own opinion was that it wasn't all too useful.

Linus *pointing finger to Alex' head, shaped like a gun*: The only time I'll have any use of this is if a north-corean terrorist attacks me, puts a gun against my head and screams "Draw HCl using the Lewis Structure NOW muddah-fukkah, or I'll blow your brains out!" And what are the odds of that happening?

Last lesson was maths. Me, Emms and David had a hell of a time.

As you probably notice, I'm God awful tired now. Movie night tomorrow, see you at saturday.


cover me - bruce springsteen

The whole world's out there just
trying to score
I've seen enough, I ain't gonna
see it anymore, cover me.

So, been a bad blogger yesterday, and didn't write anything. How bad of me. Anyhow, the day started like most other days, up early, taking the bus almost even earlier, and then arriving in Lund 75 minutes later.

Okay, so these buss-tours sucks donkey-dick. But it's worth it. For the first I prefer the buses in front of the train, bigtime. And secondly, it takes me to a place where I once again have got the ability to smile. I know it sounds completely dorky, but I enjoy this place here, and I enjoy the feeling of a new city.

I'm not sure if I remember that much of yesterday, really. It was raining, and the first lesson was P.E. at Högavallsbadet. Unfortunately, I couldn't participate because of... well, the damn do I know.

Anyhow I didn't participate, and neither did Sophie or Alex Koc. So we went back to school to sit in the library, where Sophie was... studying maths I think, while I and Alex were discussing the freemasonry and stuff. Very much conspiracy theories, it's a wonder I managed to survive the day without freaking out.

The upcoming lessons were in following order Spanish, English and Biologu. The Spanish is quite fun actually, I've been talking a lot to these three people whose names I sadly don't recall, but they're nice anyhow.

On the evening I had this totally weird discussion on MSN together with Alexandra, Dardan, David, Emma and Mengxian... And I won't mention anything more about that.

And then for today. The day started once again with rain. But this time it was bigtime, especially when I got to Lund. The streets were more or less flooded... And then this wonderful morning continued with our maths teacher being half an hour late because of some UN-happening in the aula. And if we had been informed of that, I could have taken the bus an hour later or something. Total crap. After the maths however, we had swedish with the slitghtly antique and confused lady that is our teacher. There were a few presentations of foreign languages, first japaneese and after that vietnamese, and finally polish were Alex Koc tought us to say thing like "We blow everything up", "You look like a goat" and stuff like that. You probably get the level of it, I've today decided that polish is fun.

I've also decided that I'll do a shorter presentation about russian after the holiday...

We've also had drama today. Of course, it's all confidential and I can't give any details, but what I can say is that it was fun. Arthur and Maria was pure comedy, especially... This drama class is probably hurting my brain, but I can live with it.

After that we had this huge gap on like one hour and forty minutes (in IB-measures, that IS much) that was spent in the library. As usual, of course. At first, me, Sophie and Emma N sat by ourselves, Sophie still studying her math (and indirectly reminding me that I'm tragically far behind in the mathematics) while me and Emma were reading. I found this ol' book about swedish criminals and read the chapter about my potential relative, the old dynamitard Harald "Bildsköne" Bengtsson. I just love those histories, and even though I'm not as sure as my grampa that we're related to him, it's still kind of cool.

So after a while we joined Dardan, Araneya, Mengxian and Emma E, also in the library. After starting a smaller chaos with my mistake with showing that I had a double Daim, Dardan and Araneya went away and it was me and the girls left, as usual. So we got into these deep, philosophical questions...

"What if nothing really exists?"
"What if the things I see look totally different to somebody else, without us knnowing it?"
"What if the world's falling with the sun downwards all the time?"
"What if the world's upside down?"
"What's up and down anyway?"
"What if the whole school is made of cheese?"

I'll stop there, You just see for yourselves.

Last lesson was BIOLOGY! I bet you can all imagine how I'm really jumping up and down, thrilled to get to learn the mysteries of the nature.

Truly, biology's boring sometimes. In some weird way, me, Sophie and Emma managed to have fun anyway. Not just have I been proclaimed "evul", they've also started worshipping the Carrot Man.

Well, after biology class, I took the bus home and here I've sorta just existed. haven'tdone anything important, really.


errol - australian crawl

Oh, Errol
I would give everything, just to be like him

Ever had that feeling that you're life seems so empty and boring comparing to a certain persons'? Well, at least that feeling comes to me regularly. There's always something fascinating in dreaming about some other persons life, even if it's Errol Flynn, Arnold Scwarzenegger or just the guy on the other side of the street. The grass is always greener at the neighbour's place.

I'm not sure that I have anything really exciting to tell about this weekend. I spent like half of my time awake yesterday with T'res, and the rest of the time by I computer. First I went to Snuggles with her, taking a fika, and then by the evening I went home to her to watch "Walk the line". We've discovered that Joaquin Phoenix doesn't have an appearance of his own, he just looks like other people all the time. And mostly, he looked like other people than Johnny Cash, that he was supposed to play.

And today I've spent almost all of my time by the computer. Cheerful, isn't it? I freaking hate sundays. Their very existence puts me in a mood where I'm able to kill something fluffy and put it on a pole in the garden.
Anyhow, I was out walking with T'res now by the evening, and we... well, sat by our Emo Bridge, we walked a little, and then we sat by the monastery for a while. I realized that the church and the monastery are two pretty mystic buildings. I think I'll search inspiration there in the future, it might prove useful.

Tomorrow it's back to school, and back to my 75 minute bus. Is it woth it? It is worth it.


wild frontier - gary moore

I remember my city streets
before the soldiers came.
Now armoured cars and barricades
remind us of our shame.

I can happily announce that the blog is turning international today! Mostly because of my nowaday program, the PDP on Katte, but also since I'm awfully tired of the swedish language and everything swedish, really.

The day started early, in short. More exactly att 05.34, according to GMT+1. That's because my bus leaves at 6.30 (even though it's never there until 6.35) and if I miss it, I'll be half an hour late for class. This commuting will kill me...

First lesson this morning was drama. Our teacher explained to me that since I've sort of missed half of the term, she'll probably have problems giving me a fair grade. So she recommended me taking the art in next term instead, but I kindly explained that half a grade in drama is probably better than I'll ever get in arts or music, so I stay.

I don't think I can tell any more details about the lesson, since most of it probably got a "For our eyes only"-stamp. Anyhow, the P.E. afterwards was pretty horrible, since we spent most of the lesson in the gym. I hate gym-training!

Well, then lunch, and after that my first lesson in spanish. I found my way, wonderly, or probably because I followed Sophie up. Then I, for some reason, let her borrow my history papers, since the test was the next lesson.

Anyhow, I survived the spanish and also the history test. I've got it all figured out; if I did well on the test, I'm in favor for the teacher. If I screwed up, which isn't all to unbelieveable if I did, I can just blame the fact that I'm new. It usually works.

We had biology for last class, can't say that I learned that mush, we mainly put names to different parts of a cell. I bet you can really hear how I jump up and down by joy for it? Well, chemistry's worse. The bare fact that one of the first things I were told my first day was that our chemistry teacher was... without definition, says pretty much.

Afterwards I walked to the Central Station, I walked the first bit with Sophie, whos buss left from the stop by... that street which I don't really know the name of. Anyhow, I got on the 16.23 bus today, that was comforting. This. Commuting. Will. Kill. Me!

And I've only been here for three days...

Tomorrow it's saturday, and I'm meeting T'res sometime after one o'clock. Wiie! Now I just need to find something to do for saturday night.


fell in love with an alien - kelly family

She ain't looking out babe
for a homeboy
I fell in love with an alien,
I'm in love with her eyes

Ytterligare en dag i Lund, och ytterligare två och en halv timme på Skånependeln.

Det kan vara nyhetens behag, en hopplös drömmares önskan eller helt enkelt en fanatisk trötthet på min hemstad, men jag känner nästan att jag hittat rätt. Jag kan inte sätta fingret på vad, men för första gången i min utbildning får jag känslan av att jag befinner mig på rätt plats, vid rätt tillfälle. Och det finns en viss risk att jag håller på att bli kär i staden Lund, kanske just för nyhetens behag, men vem vet väl verkligen.

Jag är rädd att det blir ett kort blogginlägg idag. Jag är rätt trött. Jag började i vilket fall dagen med att vara inne i Lund vid nio, för att få lite tid i lugn och ro. Gick en runda på Clemens-torget, plockade med mig ett exemplar av City, och styrde stegen mot Katte. Satt sedan nere i källaren och vätnade på att det skulle börja anlända folk, då jag inte hade någon aning om var vår lektion skulle vara.

Första lektionen var civics, det vill säga samhällskunskap. Detta med min mentor, och jag fick mitt skåp idag, väldigt vänligt. Efter att ha kånkat omkring på en fullpackad ryggsäck (som efter civics även innehöll en gigantisk historiebok på vägen ner till skåpet) som verkat vara i samma viktklass som en mindre Volkswagen är jag rätt mör i ryggen.

Lunchen/håltimmen tillbringades först i matsalen, och senare i biblioteket med Arthur, Velco och Alex. Alex har för övrigt visat sig vara kusin med Jacob och Batte Koc. Det är nästan för läskigt för att vara sant.

Efter lunchen hade vi kemi med vår läskiga kemilärare, naturligtvis. Tanten kommer ge mig mardrömmar, det är jag övertygad om. Och efter kemin var det matteprov, som nog gick rätt hyfsat faktiskt.

Efter skolan var jag först uppom en runda på andra våningen tillsammans med några från klassen, minnet sviker dock vilka, och sedan gick jag en runda med David och Emma... vad hon nu heter i efternamn på väg till Centralen.

Vistelsen hemmavid har tillbringats i genuin slapphet, och inget annat.

Dagens citat; Jakob: "En Historiebok är ingen historiebok förrän man kan slå ihjäl någon med den."


lazing on a sunday afternoon - queen

Bicycling on every wednesday evening
Thursday I go waltzing to the zoo
I come from london town
I'm just an ordinary guy
Fridays I go painting in the Louvre

Tänk att det fanns en tid när jag uppskattade långa, lediga och händelselösa dagar. Någonstans i mitt liv har jag förändrats drastiskt har jag nu insett.

Dagen har tillbringats huvudsakligen med matte. Detta då vi har ett matteprov imorgon, som antagligen inte kommer gå särskilt bra, men det får väl gå ändå. Jag är nästan benägen att säga att jag längtar till morgondagen, det har jag inte kunnat säga om en vardag på väldigt, väldigt länge som det känns.

Ja, som sagt tror jag inte det finns mycket att nämna om dagen. När kvällen ännu var ung så påbörjade jag mitt projekt med att montera lysen på cykeln. Framljuset gick utan några större problem, men bakljuset ställde till problem. Antingen må jag vara den mest otekniska bastarden på planeten, eller så fattas det en bult. Jag låter er bilda en egen uppfattning om det.

Kvällen bjöd dock på en händelse, närmare bestämt avtackningsmiddag för det gamla presidiet. Detta med mig, Pontus och AnnaSofia från presidiet, samt fältarna, Eskil, Thomas och Roger, socialnämndens ordförande. Det vill säga ett gäng jag hunnit bli rätt ordentligt bekant med under det gångna året.

Middagen hölls på Bryggeriet nere i stan, och det är första gången på länge jag åt något riktigt gott där. 200 g hamburgare av grillat oxkött, någon hemmarörd dressing och chilisås, och vid sidan Idaho-potatis (stora klyftpotatis, stora!), till dricka två Coke och till efterrätt Toblerone Parfait med vispgrädde och bärsås. Delicious.

Pratet vid bordet gick även det som det brukar, lite flabb och lite diskussion, och återigen har jag fått påståendet "det du inte vet om dig själv vet redan alla andra, eller åtminstone Fältarna" bekräftat.

Vi har även fått vår avtackningsgåva idag. Varsin bok. Thomas påpekade väldigt länge och noggrant att det inte var någon som helst politisk markering eller fingervisning från deras sida ("Jag har till och med bråkat med honom på telefon vet ni.") utan att vi skulle se honom som en ung politiker, och läsa hans tankar. Boken var Gustav Fridolins Från Vittsjö till världen, som jag tror kommer bli eminent bussläsning. Den verkar intressant åtminstone.

Och imorgon tar jag antagligen bussen halv åtta för att vara inne i Lund i god tid, en timme innan jag börjar. Jag vill strosa runt där lite imorgon, som det ser ut nu hittar jag (nätt och jämnt) från stationen till skolan. Och när jag ska från Parkskolan till Katte så är jag inte säker på att jag hittar alls.

Allt för ikväll. Radiotystnad iakttas.


breakaway - kelly clarkson

Trying hard to reach out
But when I tried to speak out
Felt like no one could hear me
Wanted to belong here
But something felt so wrong here
So I pray, I could break away

Den antagligen längsta blogginledningen hittills. Det är lite läskigt ibland, hur det känns som att låtar talar direkt till en. Eller om en, för den delen.

Jag tror inte jag mådde riktigt bra här egentligen. Inte beroende på någon person, och kanske inte på grund av staden i sig, utan antagligen på grund av mig själv. Jag har växt ur den här stan, mina tankar har blivit för stora för mig själv. Jag behöver ett miljöombyte, antagligen permanent. Jag behöver göra något som jag kan vara lite stolt över, och känna lite prestige. Jag behöver känna att jag gör en skillnad när det gäller min egen framtid.

Men jag saknar klassen, faktiskt. Det gör jag. TTSUSDV, typ.

Gårdagen var en enda lång avskedsturné mer eller mindre, och tillbringades huvudsakligen med att städa ut skåpet, lämna tillbaka böcker till respektive lärare samt försöka ta avsked av så många som möjligt.

Tyvärr, alla sadister. Inga tårar här inte. Rätt så standardavsked, "det var trevligt att lära känna dig" typ. Och de jag lär träffa igen var väl medvetna om det själva.

Och dagen idag, Dagen K som i Katedral, L som i Lund och IB som i International Baccalaureate. Och vilken dag!
Nå, det verkar som att jag trots allt kommer överleva pendeln, det tog inte så lång tid som jag trodde. Eller, det gjorde det ju, men det kändes likväl kortare.

Skolan i sig var... jag vet inte, intensiv. Otroligt många intryck, en helt ny stad att lära sig hitta i, och så har jag blivit presenterad för så många att jag knappt minns någon. Sprängfylld av intryck efter det att huvudsakligen mina två nya klasskamrater Sofie och Emma beslutade sig för att visa mig runt.

Wiie. Nej, men det var kul faktiskt. Om inte annat så var det intressant att prata engelska nästan hela dagen. Underbart!

Jag kommer knappt ihåg vad för lektioner jag haft idag, men efter en snabbtitt på schemat noterar jag att jag haft matte, svenska, drama (nej, det är inget skämt, jag går numera på drama) och kemi. Drama, ja... Det var nämligen så att jag idag skulle bestämma mig vad för estetisk verksamhet jag ville ha, så jag valde drama framför bild och musik. Jag får dock inte nämna något om vad vi ska spela eller vad vi sysslar med, alla frågor ska istället besvaras med; "Who the fuck is Velco?". Don't ask.

Jag har för övrigt noterat (och även de andra har noterat det) att jag är den enda i klassen som pratar brittisk engelska. Jäsigt.

Imorgon har jag frilagd dag, underbart, underbart. Hur den ska tillbringas återstår att se, men antagligen med matteräkning och en film. På torsdag är det dags att passa pendeln igen.

Var ute en runda med T'res nu ikväll också. Var först inom på Konsum och sedan satt vi på vår emo-bridge. Andra kvällen i rad nu, wiie!


save tonight - eagle-eye cherry

Save tonight, fight the break of dawn
Come tomorrow, tomorrow I'll be gone

Helgen har tillbringats ensam hemma, då övriga familjen varit uppe i skogen, det vill säga i Simontorp. Detta satte naturligtvis sin prägel på helgen, gårdagen började med att jag gick upp vid åtta för att vinka av dem och därefter tillbringade praktiskt taget hela dagen framför datorn utan att åstadkomma något som på något sätt gynnar mänskligheten. Måhända inte den bästa sysselsättningen om man tillbringar sina dagar med att ifrågasätta både sin egen och planetens blotta existens, men det var vad jag gjorde iallafall.

Kvällen närmade sig oroväckande snabbt, och jag tänkte att det skulle ju kännas rätt så ordentligt tragiskt, för att inte säga tråkigt. Kort och gott så skulle det göra mig otroligt nere.

Så efter att ha cyklat ner en runda i stan och bland annat varit inne och vandrat lite på Videomix så gick jag inom på ICA på vägen hem och handlade ihop lite godis och liknande, för om jag nu skulle bli sittande där hemma så skulle jag verkligen behöva något att tröstäta. Jag hittade även "Walk the line" med Joaquin Phoenix och Reese Witherspoon som Johnny Cash och June Carter för endast 89 kronor! Så den inhandlades naturligtvis.

Men när jag sedan väl kom hem och skulle värma middagen (potatiskroketter, panerad kalkonschnitzel och en ehl del vitlöksbaguetter) så stod jag och tänkte lite, med radion igång bredvid mig spelandes Veckans Top-30, det vill säga vilka låtar de tondöva varelserna på Radio Active 103.9 spelat mest den gångna veckan så vägde jag telefonen i näven en stund. Jag kanske skulle ringa någon och prata lite bara? Jing? Linnea? Mormor? Någon bara?

Jag kom dock raskt fram till att alla utom jag väl sysslade med något och att jag fortfarande har lite problem med att ringa vissa personer vissa tidpunkter på dygnet, av rädsla för att störa.

Så det slutade med att jag helt enkelt slog en signal till Fille.
L: Hallå du.
F: Hoi.
L: Vad gör du?
F: Na, sitter vid datorn och så bara.
*Tystnad några sekunder*
L: Vill du titta över en runda? Jag har lite vitlöksbaguetter om du vill ha.
F: Wiiie! Ja, jag kommer.

Så Fille kom över, och efter att vi suttit och snackat skit en stund så kom även Björn. Inte så förvånande egentligen, får man tag på den ena brukar den andra ingå på köpet. Vad vi gjorde var huvudsakligen att spela biljard, fibbla med surround-anläggningen och... ja, slåss med varandra typ. Efter ett tag konstaterade vi dock att det började bli varmt, så vi gav oss ut i lördagsnattens Ystad, mycket mindre dramatiskt än det låter.

Vi gick först upp om Klorofyllgången hem till Björn, för att hämta jacka och liknande. Fille skulle dock vara man och gå i bara skjorta och t.shirt, den dumme... ja. Ni vet vad jag menar.

Vi styrde stegen ner mot staden, och gick en runda längs gågatan. Det var inte så jättemycket folk ute, men en del var det. Det var något i stil med "Moore Poker Tour" nere på Starshine, vilket ju i och för sig lät lockande men även hade 18-årsgräns. Därmed så satte vi oss istället utanför, vid Rayan's Favoriter och köpte pommes, dricka och snackade skit med Rayan lite.

Efter det, det vill säga någon gång lite efter elva, så hade Fille redan börjat blåna och huttra och vi vandrade hemåt. Vid sjukhusrondellen träffade vi på fyra stycken som de hade förfestat med i fredags, så då stod vi där och tjötade med dem ett tag, om inget speciellt egentligen.

När vi slutligen kom hem så gav jag och Fille oss på att koppla in X-boxen till teven för att spela FIFA, och efter mångt om mycket så lyckades vi faktiskt. Med gemensamma ansträngningar, och inte endast genom Filles skarpsinnighet som han själv nämligen hävdar. Så vi började spela, och Björn somnade rätt snart på soffan. Enligt hans egen utsago så mådde han inte riktigt bra tydligen.

Efter en fem matcher och några partier biljard så kom jag dock fram till att det var läggdags för min del, och mina två kamrater fick helt enkelt pallra sig hemåt. Vid tretiden var jag i säng.

Och idag som jag till lunchtid ungefär, och gick och segade fram tills dess att Fille och Björn kom åter. Dagen har varit allmänt dekadent och har bland annat tillbringats med Fille nere på stan, då bland annat McDonalds, ÖP-grillen och skolgården.

Imorgon är det sista dagen för min del på Österportskolan. Det känns rätt... läskigt. Det hann knappt börja innan det tog slut, och jag söker mig bort mot en annan horisont. Och jag kan knappt vänta!


crazy - gnarls barkley

I just knew to much
Does that make me crazy?

Jag kom in, till att börja med. Fick resultatet på engelskprovet igår vid lunchtid, och vilken lättnad. Jag klarade det, med väldigt god marginal också. På tisdag väntar Lund, och min tid på Österport kommer vara ett minne blott.

Det har inte hänt gigantiskt mycket i skolan på sistone, som vanligt det vill säga. Det går vidare i samma långsamma lunk som tidigare. Jag tror att det är i rättan tid att jag flyr fältet.

För tillfället minns jag knappt vad jag gjorde i skolan igår... efter att ha fått det här goda beskedet har allt som har med den här skolan att göra börjat mattas av och stuvas undan i någon avlägsen vrå av hjärnan. Var i vilket fall inom hos SYO på morgonen och pratade lite. I övrigt; total dekadens.

Igår kväll så bar det av ut till Henke för att hålla förfest innan Starshine, som jag i och för sig inte skulle på, men likväl. Tog åtta över sex-tåget in till Rydsgård med Julia, Linn och Henny, och sedan började väl förfesten vid... halv åtta, typ?

Vi var väl ungefär 10-15 personer, varav jag, Henke såklart, Jimmy, My, Erika, Nicole, Henny, Julia och Linn från klassen, senare även Tingbacke som tittade förbi en runda. I övrigt var det ett antal av Henkes polare från Rydsgård/Skurupstrakten, en snubbe från Malmö, och ja, lite sådant folk.

Jag vet inte om det finns mycket att säga om tillställningen egentligen, vi satt i verandan och ägnade oss åt samma aktiviteter som man alltid gör, det vill säga huvudsakligen skitsnack och ölspelet. Vi hade trevligt iallafall, och även om jag inte tänker redovisa vad som sades där men kul hade vi.

Vi tog tåget in till Ystad tio i tio, och på stationen i Rydsgård redan så började vi spridas åt lite olika håll. Ceder, Reino, Apa och Kim sa att de skulle hem istället, och vi andra tåg sålunda tåget in till stan. Väl på Ystad Station så splittrades det upp ytterligare. Henke tog hand om Oskar som väl inte mådde tipp-topp, Julia och Henny skulle hem, Linns morsa fick komma och hämta henne, och ja... jag vet inte vart alla blev av faktiskt, men det slutade med att jag och Jimmy gick i egen klunga bort mot Starshine. Och de första vi träffar när vi kommer till Österporttorget? Jo, Ceder och Reino. Som på någon vänster hade kommit in till stan de med. Så då satt vi och snackade skit med dem en stund, gick inom en runda på lokalen och värmde oss, och sedan fick Jimmy slutligen tag på Henke och begav sig in på Starshine.

Så resten av kvällen tillbringade jag med Reino och Ceder på torget, där vi satt och huvudsakligen hånskrattade åt ett stort gäng som skrålade fyllesånger på andra sidan torget. Jimmy uttryckte sig väldigt djupt på ämnet när vi precis kommit in till stan; "Det är rätt synd egentligen att ungdomar bara kan ha kul när de super." Djupt värre.

Och nu har jag en hel tom helg framför mig, som jag starkt överväger att tillbringa med en bunt hyrda filmer. Vad ska jag annars göra? Jing befinner sig på okänd ort, Julle är på SSU-läger och T'res är i Värfmland. Då återstår alltså William.


sympathy for the devil - rolling stones

Please allow me to introduce myself
Im a man of wealth and taste
Ive been around for a long, long year
Stole many a mans soul and faith

Jag är otroligt trött för tillfället, både fysiskt och psykiskt.

Ganska händelselös dag igår, huvudsakligen det vanliga tugget, men även varvat med frågor om huruvida jag ska byta skola eller inte. Samtalsämne som samtalsämne... Det var dock det som huvudsakligen hände, och efter skolan begav jag mig hem till T'res med henne och Joel. Och det vi huvudsakligen gjorde var väl att koka té och diskutera än det ena än det andra.

Det är en jävla ironi att jag inte börjar umgås med någon förrän jag är påväg ifrån staden. Typical.

Och dagen idag började med spanskalektion, och efter det kommenderades hela klassen iväg till skolfotografering. Jippie? Känns smått ironiskt att jag, om allt går som planerat, inte är kvar på skolan nästa vecka. Fotograferingen gick i vilket fall bra, och jag förstår inte hur folk orkar gnälla över att de blir dåliga på kortet: det kommer ju inte ändras i vilket fall?

Efter skolan begav jag mig hemåt för... städning? Nå, jag städade lite, sen satt jag och pratade med Sabina en längre stund. Hon är sjuk, stackarn, men har lovat att krya på sig.

Halv fyra var det Ungdomskraft-möte, och med förhållandevis god uppslutning på åtta man. Mötet blev rätt kort, och man kan väl säga att det gled av banan rätt ordentligt de sista tio minuterna. Gärna för min del dock!

Så sista delen av eftermiddagen tillbringade jag och Joel med två greenhorns, Ebba och Elinor, på lokalen. Vi hade rätt trevligt där i vilket fall, och Joel hånar återigen mitt sätt att handla på krita i lagret av ej sålt godis...

Och kvällen har tillbringats i samma fundersamhet som tidigare; jag kommer inte kunna slappna av helt ordentligt förrän jag fått klart besked från Katedral. Vilket jag får måndag eftermiddag.

Härlig helg väntar det vill säga...


believe I've found - the soundtrack of our lives

There goes my childhood
There goes all I thought was true
With the friends I knew and the ones I left behind

I morse, närmare bestämt vid tjugo i sju, så bar det av till Lund för mig och mina kära föräldrar. Jag kan glädja de bloggläsare som varit oroliga för mig att den där gigantiska nervositeten jag förväntade mig aldrig infann sig. Jag sov gott, om än lite då jag var tvungen att stiga upp i ottan, och väl i Lund kände jag mig på något märkligt sätt... hemma, trots att jag inte varit där på sju år.

Samtalet med IB-koordinatorn gick väldigt bra, och mina päron är om möjligt ännu mer entusiastiska än jag är. International Baccalaureate, och jag tror till och med att jag fick det rättstavat där. Jag älskar allting med ordet "internationell" i samma mening. Det ger mit ett visst hopp om en framtid som innefattar resande, att möta nya kulturer och nå en annan förståelse om det här annars alltid så märkliga livet.

Och så efter en stunds samtalande kom ju det som jag fruktat för de senaste dagarna... intagningsprovet, ett i matte och ett i engelska. För att bli av med skiten valde jag att ta matten först.

Det överraskande är att det kändes bra efteråt. Det brukar vara ett dåligt tecken, men vem vet... det kanske gick bra? I vilket fall vågar jag inte hoppas på något förrän jag fått säkert besked från skolan, vilket jag får någon gång mellan torsdag och måndag...

Det finns en viss risk att jag blir rätt odräglig i skolan imorgon, då jag intekommer kunna tänka klart förrän jag fått besked. Saatani!

Det får gå som det går. För tillfället behöver jag dock meditation.

Avslutningsvis; Tack Jing... du har varit mitt stöd sedan början av den här jävla soppan, och du får mig till och med att tro på mig själv. Jag vill inte beskriva hur mycket du betyder för mig genom det, för jag är rädd att det svenska språkets vokabulär inte räcker till.

Vad gör man på en buss i två och en halv timme om dagen? Jag tog ett snack med mina bekanta om det.
Siöland. Sista veckan på ÖP? säger:
Vad fan ska man egentligen göra på en buss i två och en halv timme?
Malm säger:
Malm säger:
Malm säger:
Malm säger:
Det var nog allt för ikväll. Imorgon?

dream on - aerosmith

Dream on, dream on
Dream yourself a dream come true
Dream on, dream on
Dream until your dream come true

Ja, jag har ju varit näst intill onödigt kryptisk och otydlig gällande mina förehavanden på sistone, då speciellt när det gäller vad jag agentligen ska göra imorgon, tisdag.

Så, korten på bordet och brallorna vid knäna;
Imorgon tisdag ska jag in till Lund, närmare bestämt till Parkskolan. Väl där ska jag göra ett intagningsprov i engelska och matematik som avgör om jag kan eller inte kan börja på International Baccalaureate (IB) Diploma-programmet där.

Varför? Jag har mina anledningar.

Jag upplever det som att jag inte utvecklas här, jag kvävs på något sätt. Jag kommer aldrig att nå min fulla potential här, tyvärr. Jag känner mig som en outsider, eller förtydligat, jag är en outsider, och det trivs jag väl med egentligen.

Men jag kan inte låta bli att undra; om jag lyckats komma hit där jag är nu utan att anstränga mig alldeles för mycket, hur långt kan jag då nå om jag anstränger mig?

Värt att tillägga är att om jag kommer in på IB, jag vet tyvärr inte när jag får resultatet tillbaka, så börjar jag där så snart som möjligt, det finns ingen anledning att vänta.

Det har varit några trevliga veckor, med härligt nytt folk och ett nytt kapitel i sagan om Linus Siöland, men det här är antagligen min sista vecka här.

Önska mig lycka till.

twilight - elliott smith

You don't deserve to be lonely
But those drugs you got won't make you feel better
Pretty soon you'll find it's the only
Little part of your life you're keeping together

Den här dagen har jag ingenting emot att glömma inom en snar framtid.

För det första, ingen, ingen normal människa kan tycka om måndagsmorgnar. Jag har dessutom för tillfället bad som första händelse, och det dessutom klockan åtta. På någon märklig vänster lyckades jag dessutom göra något med höftleden, så jag har ont där sedan dess. Jag vågar dock tillåta mig att vara lite stolt över att jag simmade våra 600 meter med ont i höften ändå, det trodde jag knappt om mig själv.

Väl i skolan nerom en runda till cafeterian med Jimmy och Henke, och sedan satte jag mig för att läsa på lite sista-minuten-matte. Och efter en svenskalektion som bland annat tillbringades med att se tvåornas tolkning av Oidipus (med Gashi som Oidipus!) så var det prov på studiepasset för "snabbmatten", de som läser Matematik A på en termin.

Jag kan nu konstatera att jag aldrig vill se en mattebok igen.

Provet gick käpprätt åt helvete. Allvarligt, det är inte "det säger han bara för att framstå som Albert bloody Einstein senare", det gick verkligen åt helvete. Om det var totalt hjärnsläpp eller att jag helt enkelt inte kunde det varken kan eller vill jag avgöra. Jag har siktet inriktat på imorgon istället, men det här var väl i och för sig inte det mest uppmuntrande inför det...

Det var dock lite uppmuntrande att höra att inte endast jag tyckte det var svårt. Eller... okej, det där kanske lät lite sadistiskt. Men likväl.


18 and life - skid row

He had no money,
no, no good at home.
He walked the streets a soldier
and he fought the world alone

Jag hatar söndagar, klargjort. Knappt en jävel är tillgänglig, de som väl är tillgängliga bor i delar av landet som gör de för mig onåbara, och inte ett skit är öppet.

Jag har tillbringat dagen med dator, matte och ett kort styrelsemöte med Ungdomskraft som i vilket fall huvudsakligen tillbringades med att äta allt ätbart som blivit över efter discot i fredags.

Övriga eftermiddagen? Matte, matte, matte, MSN, matte.

Angående min fascination över att läsa andra människors bloggar och maniskt konstatera att mitt liv är totalt bla-ha i jämförelse;
Carl-William säger:
om de har tid att skriva ner intressanta historier är de inte så aktiva, och har gott om tid att skriva på, tid som annars skulle gå till att läsa andras

Dagens sanning? Det kvittar, dagens citat i vilket fall.

På tisdag gäller det. Kanske jag senare ikväll skriver vad det är för jävla tisdag jag yrat om nu i evigheter, endast en fem personer vet vad jag pratar om nämligen.

För den som aldrig upplevt något,
har inget att sakna. Och har därför
ingen anledning till att frukta framtiden.

Cheers, fler blogginlägg är antagligen att vänta.

mrs. robinson - simon & garfunkel

Where have you gone, Joe DiMaggio?
Our nation turns its lonely eyes to you
What's that you say Mrs. Robinson,
"Joltin' Joe has left and gone away"?

Idag är det lördag, som i helg, fest och engångsligg såvida man inte är jag. Nåväl, nu har jag varit cynisk så att det räcker för en stund iallafall.

I vilket fall ytterligare en lördag kväll i hemmets löjligt lugna vrå. Den här kvällen tillbringas dessutom med matteräkning, fråga inte varför för det är endast några få som kommer få vettiga svar.

Gårdagens disco var väl både en positiv och negativ faktor. Det negativa var att det knappast var särskilt mycket folk, mellan sextio och sjuttio personer bara. Det positiva är att det kanske hjälper mig i mitt syfte att reformera vår verksamhet. Kultur vänner, kultur. Kultur i den här stan är att sitta hemma själv på kvällarna, sörpla rödvin och tycka synd om sig själv. Förändring krävs.

Idag så var det revelj vid nio, och sedan åkte jag och far min upp till Simontorp via Sjöbo för att lasta av soffa, teve, några bord, och en del annat trams.Det vill säga sammanlagt tre timmar i bilen, och större delen av dagen i Simontorp.

Sträckan Ystad-Simontorp är av en ren slump ungefär lika lång som sträckan Ystad-Lund, så nu har jag en smärre fingervisning...

I övrigt har jag inte gjort något vettigt av vikt idag. Syskonen Erlandsson sover över här ikväll bara, då Jan och Agneta är ute och rumlar.

Tristess, uttråkan och leda. Vadsomhelst utom denna händelselöshet muntrar upp mig, om än bara tillfälligt.

Cheers av bara helvete.

high flyin' bird - jefferson airplane

Lord, look at me here,
I'm rooted like a tree here,
Got those sit-down, can't cry
Oh Lord, gonna die blues.

Skriver just nu endast för just skrivandets skull. Jag ska försöka skriva varje dag, om än några enstaka totalt irrelevanta och endast irriterande meningar.

Försov mig imorse trots sovmorgon, härligt. I övrigt en lång dag som jag varken har tid eller ork att rapportera om. Jag är hungrig!

Ska vara på lokalen halv sju ikväll för att hämta nyckeln (HELVETE! BARA 40 MINUTER!) så jag hinner inte mycket mer.

JÄNNY har namnsdag idag! <3


stargazer - rainbow

No sound as he falls instead of rising
Time standing still
Then theres blood on the sand
Oh I see his face

Jag hatar faktumet att Pete Doherty är en så bra musiker. Det gör att man tyvärr inte kan avsky det aset ovillkorigt. Och så är han ju engelsman...

Slapp dag idag. Hade endast en lektion, nämligen spanska. Hade där redovisning av vårt projektarbete, tyvärr så var övriga i min grupp (jag lovade dock både Tingbacke och Angelica att inte nämna några namn) inte redo att redovisa, så jag stod själv och yrade om Peru en stund. Festligt.

Smet tidigare från spanskan, idag igen. Allt som har med Ungdomsfullmäktige, Ungdomskraft och liknande att göra tycks ligga på måndagar eller torsdagar. Idag så var det Y-gruppsmöte, så ajg och T'res var där som representanter för Ungdomskraft.

Thomas: Så hur många medlemmar är det ni har nu?
Linus och Terese: Err....
Thomas (till de andra): Ja, de har väl en tjugo-tretti stycken aktiva...
Linus: Tio, Thomas. Tio.

Efter det mötet så gick vi till ÖP-grillen, för att jag skulle få lite lunch. ÖP-grillen är för övrigt det enda för mig kända gatuköket i stan som använder riktig ost till cheeseburgarna. Därefter sprang jag inom skolan och hämtade mina grejer, jag glömde dock tyvärr min mp3 i skåpet.

Sedan begav vi oss till Västervång, för att leta upp Torbjörn så att T'res skulle kunna låna hans nycklar. Han hittades i hemkunskapssalen. Så då var det bara att bege sig tillbaka till stan.

Väl hemma hos T'res gjorde vi väl inte så mycket. Satt och tittade affischer, drack, te och väntade på Jo-hel. När sedan väl Jo-hel kom så stack vi rätt så snart ner till Snuggles för fika.

Min fikaräkning för dagen; Chokladmuffin, Coca-Cola (The most refreshing non-alcoholic drink in the world!) och en kopp kaffe till T'res. Sen så satt vi och snackade skit mest, jag delgav Joel i mina närstående framtidsplaner och liknande bara.

Vi begav oss efter fika och fåtöljgosande till lokalen och lade under högljudda former upp schema för discot imorgon kväll. Jag och Joel jobbar mest, 4.5 respektive 3.5 timme. Jag är gravt imponerad av hans engagemang på senaste tid.

Tim, min vice ordförande i Ungdomsfullmäktige, tittade inom en runda också. Egentligen var det tänkt att hela presidiet skulle möta pressen, men igår kväll lämnade halva presidiet återbud och idag lämnade reportern återbud... så det kom en fotograf och plåtade oss, intervjun i sig fixade jag med journalisten via telefon för en halvtimme sedan ungefär.

Samhällskunskapsprov imorgon. Överlever jag det? Ja, jag borde klara det rätt bra.

Helgen tillbringas med följande;
Fredag kväll - UK-disco på Norran
Lördag - Leka flyttgubbe med far min
Söndag - Plugga matte på heltid.

På tisdag gäller det. Jag har visserligen matteprov på måndag också, men på tisdag gäller det.


bells of freedom - bon jovi

I was lost on my knees on the eve of defeat
As I chocked back the tears, there's a silent scream no one could hear
So far away from everything, you know it's true
Something inside that makes you do what you got to do

Idag hade vi frilagd dag. Det innebär att vi inte har några lektioner, men är menade att sitta och plugga på egen hand.

Det läskiga är inte att lärarna verkligen förväntar sig att vi kommer att plugga.

Det läskiga är att nästan alla faktiskt verkar plugga idag!

Nåja, jag tänkte inte tillbringa en ledig dag med onödigt pluggande, så jag bestämde mig för att ta en fika med T'res på Snuggles. Det var jättetrevligt, verkligen. Mycket att prata om och så. Sen efter Snuggles så fick jag ta och följa med henne och någon SSU:are upp till Per Helsa för att boka filmrummet. SSU ska se film, och nu var de tvungna att lova att det inte skulle vara propaganda. Nåväl.

Efter att ha bokat filmrummet, detta efter att ha kollat så att det överhuvudtaget var kvar (fritidsgården håller på att flytta över verksamheten till det nya stället, som vi "veteraner" fortfarande kallar Palket) så gick jag och T'res och satte oss på lokalen. Det var tänkt att styrelsen, eller rättare sagt styrelsen subtraherat med Simon som vi inte hunnit kontakta, skulle samlas på lokalen för att försöka få ihop mer folk till discot på fredag. Resultat?

Styrelsen träffades, Joel ringde Linda (och ja, hon kunde för övrigt) och sedan tillbringades övriga tiden med livliga Jo-hel-föreläsningar om hur vi ska ta oss igenom muren och vart vi ska resa. Vi står nämligen ungefär sist i kön på 150 personer till Ungdomsstyrelsens Rikskonferens, så det är rökt. Detta har föranlett ett nästan maniskt engagemang från Joels sida, då han vill iväg. Men Karlstad blir det inte.

Efter "styrelsemötet" så kom Richard (fältare) in och frågade efter frivilliga (haha!) att hjälpa honom med handling inför discot. Ingen frivillig till en början, men när T'res sedan sa att hon kunde följa med så hängde jag på också.

På Willy's var det roligt. Mycket lavande med läskbackar, och storshoppande av diverse godis och onyttigheter. Först nu förstår jag termen shopaholic. Nåväl.

Efter att sedan ha betalt spektaklet, pusslat in allting i den lilla Yaris vi hade att tillhandahava, och åkt tillbaka till lokalen för att lasta ur hela köret (av någon anledning så fick jag och Richard kånka på backarna, trots att T'res är mer vältränad än mig (och apropå ingenting även har snyggare vader än mig)) så delgav jag Richard i mina närstående framtidsplaner. Vi kom rätt bra överens, Demokratidagen kan jag antagligen närvara på, Ungdomsfullmäktige ska nog gå att klara av, och jag får utse en vice ordförande som kan hålla i stormötena. Det löser sig säkert.

Imorgon möter för övrigt jag och min vice ordförande i Ungdomsfullmäktige Tim pressen i Uungdomskraft-lokalen. Andra halvan av styrelsen har lämnat återbud p.g.a. utvecklingssamtal och tvärflöjtsträning. Men det ska nog gå ändå.

Efter att sedan ha lämnat lokalen så gick jag och T'res längs gågatan på väg hemåt. Men sedan väl vid Stortorget blev vi stående, som vanligt, och stod och pratade om... allting ungefär? Burken och Freddy cyklade förbi en runda också. Vi kunde bland annat konstatera att Freddy går i en klass med bönder, att Burken saknar Västervång (i vissa avseenden) och att de inte tycks ha förändrats ett dugg.

I vilket fall, efter att de hade åkt så stod jag och T'res (eller Terese som hon ju trots allt heter) och pratade ytterligare en obestämd tidsperiod på något mellan en kvart och en halvtimme. Det är kul att prata med henne, det flyter på så lätt bara. Vi borde göra det oftare.

Jag avskyr min random-funktion på iTunes. Så fort den eminenta låten "Bells of freedom" är färdigspelad så växlar den över till någon skräpig Ricky Martin-låt. Och nej, jag vet verkligen itne varför jag har sådant trams på datorn.

Och nu är det för min del strax att sova.

På tisdag, på tisdag, på tisdag...


don't try suicide! - queen

Don't try suicide, Nobody's worth it
Don't try suicide, Nobody cares
Don't try suicide, You're just gonna hate it
Don't try suicide, Nobody gives a damn

Dagens låt, Queens antisjälvmordspropaganda (?). Den säger väl en viss del till mig också... Skjuter du dig själv i käften så försvinner allt, skjut dig istället i foten så vaknar du upp ur tramserierna.

De senaste två dagarna har varit väldigt standardiserade, med det vanliga kretsloppet. Undantaget måndag eftermiddag då vi hade presidiemöte på Rådgivningsbyrån. Nu just i detta ögonblick så vet ju gudarna hur det blir med det i längden... Men det löser väl sig hoppas jag.

I övrigt skola som sagt. Klassen har bokat in klassfest på lördag, men i sann anarkistisk anda så har ingen dock en aning om vart vi ska vara. Härligt? Javisst, och även smått enerverande. Istället för att höra en lösning på problemet så har jag säkert 20 gånger idag fått höra folk konstatera att vi måste ju verkligen ha klassfest på lördag, det måste vi! Ja tjenare, det är redan bestämt.

Det är i vilket fall tveksamt med min medverkan där, då far min är i flyttningstagen och ska ha upp en soffa till Simontorp och då behöver en glad hantlangare.

Imorgon är det frilagd dag, vilket ju innebär att vi inte har några lektioner men likväl är tänkta att studera. Det är ju inte en jävel som kommer plugga någonting, tänker ni andra nu då, men tji! I stort sett alla jag frågat har svarat "Ja, jag ska väl plugga och så imorgon. Mycket att göra nu vet du!". Jaså? Det måste jag ha missat någonstans.

Nu så innebär ju inte detta att jag kommer sitta hemma och glo i ensamhet framför datorn. Som ni märker så har bloggen många överraskningar i lager åt er idag! Istället ska jag fixa med T'res klockan två, och ska ragga discovakter med Jo-hel på lokalen vid fyra.

Nu är det en plats ledig. Det är nu eller aldrig, eller åtminstone nu eller om cirka 10 månader. Den här chansen kanske inte kommer tillbaka. Så då är frågan bara om jag verkligen vågar?

Ja jävlar. Det måste gå.


help! - the beatles

When I was younger, so much younger than today,
I never needed anybody's help in any way.
But now these days are gone, I'm not so self assured,
Now I find I've changed my mind and opened up the doors.

Är jag inne på rätt spår? Rör jag mig i rätt riktning?

the warrior's code - dropkick murphy's

You make the most of the hand you're dealt
Because the quitter never wins

Ja, det finns säker tusen och två anledningar till att ligga i sängen vid den här tiden, men jag skulle tro att det är mer konstruktivt att skriva än att ligga vaken och stirra upp i taket.

I torsdags begav jag mig tillsammans med övriga Ungdomsfullmäktige ut till Fredriksbergs Kursgård, FBU:s residens i Ystad-trakten. Detta för att genomföra årets första fullmäktige, ha en del föreläsningar, och sondera terrängen lite. Det kan bli ett väldigt bra verksamhetsår.

Och som Ystadsbo, om än inflyttad sådan, så måste jag ju självklart känna lite nostalgi och förbannelse över att stadens eget Lv4 lades ner, trots att det var några år före min tid. Nåväl;

Mötet genomfördes utan problem, och jag fick posten jag kandiderade till; jag kan numera titulera mig ordförande i Ystads Ungdomsfullmäktige. Övriga styrelsen består inte av några jag känner särskilt bra, förutom Anton som nu blivit sekreterare. Och med honom så är ett gott jobb antagligen garanterat.

I övrigt så fördes föreläsningar/diskussioner, bland annat att Roger talade med oss om demokrati och diktatur, de vanliga inledningstalen sköttes i vanlig ordning, och på fredagen var Lasse Månsson från FN-föreningen och talade med oss om Barnkonventionen bland annat. Han berättade bland annat om att FN i vinter ska ha en "hearing" av svenska statsmän angående just Barnkonventionen, och till detta arrangemang ska Ystad få skicka två ungdomar för observation och liknande. Och Gud vad jag aspirerar på den platsen.

Apropå Stockholm kan jag säga att vår eventuella resa till Ungdomsstyrelsens Rikskonferens har blivit än mer eventuell. Vi står på reservlistan, vilket ju är djävulskt uppiggande.

I övrigt finns det inte mycket specifikt att säga om internatet. En del idéer har fötts, och många diskussioner har förts. Det var karaoke på torsdagskvällen, en förnedring jag dock inte utsatte mig för, tvi vale. Natten tillbringade jag med filosofiska och emellanåt rätt deppiga diskussioner med Joel, Beata och Marleen, vilket föranledde att jag knappt fick någon sömn och nästa dag var en ren zombie.

Det blev ingen skola för mig på eftermiddagen, av ett flertal anledningar. Jag hade meddelat att jag eventuellt skulle komma på eftermiddagen, men av några speciella orsaker blev det inte så.

Fredag kväll gick jag tidigt till sängs för att få lite extra sömn, och sov halva dagen idag. Kvällen idag har tillbringats hemma hos Erlandssons, väldigt trevligt som vanligt.


© Copyright Lucidor Larssons läroverk. . All Rights Reserved.

Designed by TemplateWorld and sponsored by SmashingMagazine

Blogger Template created by Deluxe Templates