Medan Bomberna Faller - Björn Afzelius, el. "Sakpolitiska insikter"

Kom säg mej nå't om skökorna som alla trampar ner,
men som bara tar betalt för vad dom ger
Och vad tycks om moralisterna som skräpper med sin dygd,
och själva lägger sej för ställning och manér?
Skall slinkan gå med näsan i backen i sin skam?
Det finns ju värre slampor än hon känner till:
Ja, en förfinad socitetsmadame är ett kostsamt värmekrus
för hon förväntar sej ett drönarliv i lyx
Och när glöden har falnat, och basarerna tar vid,
får försörjarn gå till horan för en kyss

Kom ni som ockuperar fabriker och kontor
när dom sliter själva brödet ur er hand.
Och kom ni som vågar fjättra er längs järnvägsrälsarna,
för att stoppa Homoslyrbesprutarna
Kom ni som demonstrerar för nedrustning och fred,
kom ni som slåss för daghemsplatserna.
Och kom ni som orkar kämpa för dom som ska ta vid
i en tid då man är rädd att skaffa barn
Ja, till er vill jag säga: Denna sången är till er!
För ni är dom enda hjältarna vi har

En helg i en Mälardal som vida överträffade förväntningar såväl som minnen har återladdat mina batterier till en nivå som torde tillåta mig att vara lugn och fin likt en inavlad utställningshund under den månad som återstår till avfärden mot Alba. Gott det. Det gör till och med att jag kan ignorera de ekonomiska trångmål som tycks förfölja mig på exakt det sätt som fina damer inte gör: sprit är dyrt, och CSN djävlas efter att min horiska institution på Lunds Universitet underlåtit sig att registrera en av mina delkurser. För det kommer de någon gång, på något sätt, få lida. Hur, när och huruvida jag kommer komma ihåg det är en framtida fråga.

Snabbvisiter i hålan på sydkusten där min kära familj har sitt uppehälle brukar innebära ganska så händelselösa nätter, och efter en vecka med ihärdigt resande, drickande och bakfyllekurerande känns det ganska så behagligt. Om inte annat gav det mig tillfälle att helt oförhappandes börja läsa politiska anekdoter och lyssna på allmänt arg musik. Så skall en slipsten dras, och så kanaliserar man arga, prepubertala pojkars ilska på världen.

Till dess och mitt försvar bör dock sägas att jag för första gången på länge kan tänka i politiska termer utan avståndstagande, avsky, eller den där långvarigt obehagliga känslan i ryggraden som infinner sig efter en välriktad pungspark. Detta får för den allmäna fridens skull ses som en förbättring.

Jag knarkar Palmevideor på Youtube och drömmer märkliga drömmar där jag talar inför publik. Det genomgående temat i drömmarna är att jag tycks skita i vad publiken tycker. Narcissismen är brutal. Kanske jag funnit en riktig guldåder i mitt val av fyra års politikstudier.

Kanske jag är Palme om trettio år. Eller Hitler, för den delen. Eller bara okänd. Det får jag sova på.

2 kommentar(er).:

Anonymous said...
This comment has been removed by a blog administrator.
Alex said...

"Kanske jag är Palme om trettio år. Eller Hitler, för den delen. Eller bara okänd. Det får jag sova på."

Gillar den kommentaren.

 

© Copyright Lucidor Larssons läroverk. . All Rights Reserved.

Designed by TemplateWorld and sponsored by SmashingMagazine

Blogger Template created by Deluxe Templates