18 and life - skid row

He had no money,
no, no good at home.
He walked the streets a soldier
and he fought the world alone

Jag hatar söndagar, klargjort. Knappt en jävel är tillgänglig, de som väl är tillgängliga bor i delar av landet som gör de för mig onåbara, och inte ett skit är öppet.

Jag har tillbringat dagen med dator, matte och ett kort styrelsemöte med Ungdomskraft som i vilket fall huvudsakligen tillbringades med att äta allt ätbart som blivit över efter discot i fredags.

Övriga eftermiddagen? Matte, matte, matte, MSN, matte.

Angående min fascination över att läsa andra människors bloggar och maniskt konstatera att mitt liv är totalt bla-ha i jämförelse;
Carl-William säger:
om de har tid att skriva ner intressanta historier är de inte så aktiva, och har gott om tid att skriva på, tid som annars skulle gå till att läsa andras

Dagens sanning? Det kvittar, dagens citat i vilket fall.

På tisdag gäller det. Kanske jag senare ikväll skriver vad det är för jävla tisdag jag yrat om nu i evigheter, endast en fem personer vet vad jag pratar om nämligen.

För den som aldrig upplevt något,
har inget att sakna. Och har därför
ingen anledning till att frukta framtiden.

Cheers, fler blogginlägg är antagligen att vänta.