tell me baby - red hot chili peppers

Tell me baby what's your story
Where do you come from
And where you wanna go this time
Your so lovely are you lonely
Giving up on the innocence you left behind

Gårdagen bjöd väl knappast upp till dans så att säga. En urtråkig naturkunskapslektion avslutade dagen, där vi tydligen lyckades få vår lärare relativt upprörd. Fråga mig inte varför, själv halvsov jag mest.

Presidiemötet i måndags förlöpte bra i vilket fall, och imorgon/fredag förmiddag väntar internat ute i Fredriksberg, med då bland annat val av ny styrelse. Och ja, jag följer tidigare utstakat spår att kandidera till ordförandeposten när Pontus nu kliver tillbaka.
Efter mötet diskuterade jag och Fältarna även med Thomas angående Rikskonferensen i Stockholm. Han var såklart positiv, så påföljande eftermiddag tillbringades på lokalen med Joel (och senare även Terese) för att få ihop den info som behövdes. Så om allt klaffar och det finns platser kvar, så är vi vid målet. Jag tror jag behöver något sådant, ett litet avbrott i vardagen. För att inte tala om att det kan råka sig så att jag all by accident träffar på en god vän. Man vet aldrig.

I övrigt vet jag inte om det finns så jättemycket att nämna om de senaste dygnen. Same shit, different day som jag hade sagt om jag hade varit på dåligt humör. Nu är jag dock inte säker på att jag är det, så jag låter bli.

Var i och för sig nere på våningen under idag, för omväxlings skull, på studiepasset, och satt i ett grupprum och käftade med Anna(rika Yamamoto), Sofi och Fanny. Och nog var det kul alltid...

Tiden direkt efter skolan tillbringades på Snuggles med Christoffer, Oliver och Matilda. Konstaterande; Snuggles är stort och billigt, Café Diana är litet och dyrt. Snuggles är mitt tillhåll i fortsättningen.

Det är lustigt, hur man genom att diskutera ett problem med någon kan väcka ett inom sig själv. Det är dock härligt att för en gångs skull veta vad ens problem är! Huruvida jag klarar av en åtgärd är dock desto mer tveksamt.

Varför kan ingenting i livet bara vara enkelt för åtminstone en kort stund? Nej, för då hade inte personer som jag fått någon stimulans antagligen.

Cheers!

my way - elvis presley

For what is a man, what has he got?
If not himself, then he has naught.
To say the things he truly feels;
And not the words of one who kneels.
The record shows I took the blows -
And did it my way!

Vilken självcentrerad, egocentrisk och fullkomligt underbar låt det är. Det är ett sant dilemma att välja mellan Sinatra's originalversion eller Elvis Presley's version, men det är ett sant nöje att lyssna på låten iallafall.

Sitter just nu i skolans datasal på RO3, och medan min omvärld spelar Quake III så bloggar jag, my way. Nå, slut med självcentrering.

Hade idrott imorse inne i B-hallen, först uppvärmning under Jacob och Gustavs kommando och senare en längre stund i gymmet som jag personligen huvudsakligen tillbringade med att slå på boxkudden. uttröttande och meningslöst, men kanske det tränar någon halvt bortglömd och obefintlig muskel. Jag föddes inte till att bli atlet...

Har efter det haft svenska och nu en matteföreläsning i aulan på Studiepasset, då jag ju ska läsa "snabbmatte", d.v.s. Matte A på en termin. Tjenare, nu är jag inte ens säker på varför. Antagligen bara för att möjligheten finns.

Det är varmt i den här satans datasalen.

Har en lektion kvar idag, spanska, och ska där ha "prov" på de två första kapitlena. Så det är lugna puckar för tillfället, och direkt när jag kommer ifrån spanskan ska jag på presidiemöte på Rådgivningsbyrån inför Ungdomsfullmäktige på torsdag-fredag.

Och där ska jag samtidigt försöka få ett besked huruvida kommunen kan eller itne kan och överhuvudtaget kan tänka sig att sponsra en resa till Ungdomsstyrelsens Rikskonferens i november. I eftermiddag gäller det.

Tills vidare,
Cheers!

janie's got a gun - aerosmith

They say when Janie was arrested
They found him underneath a train
But man, he had it comin'
Now that Janie's Got A Gun
She ain't never gonna be the same

Det är märkligt, en kväll när jag varit ute länge och kommer hem senare än vanligt så vaknar jag tidigare än annars dagen efter. Väldigt märkligt.

Var i vilket fall ute i Sjöbo hos Viktoria på det som skulle vara förfest innan Tingvalla. Då jag dock inte stack till Tingvalla, så blev det ju istället kvällens huvudattraktion för min del. Jag fick skjuts ut av Linn och hennes syster, och vi plockade upp Jimmy vid stationen.

När vi kom dit så hade de cirka tio andra börjat med en sorts "drinking game", som jag inte är helt säker på att varken jag eller Jimmy förstod fullt ut. Men det kvittar, vi klarade oss nog ändå.

Kvällen förlöpte i en enda lång röra i praktiken, Där man pendlade mellan vardagsrummet/soffan, verandan (där vi tillbringade mest tid) och trädgården. En stor kvällsaktivitet var att ta hand om Linn, som redan efter en timme var väldigt, väääldigt rund om fötterna. Hon sprang efter Jimmy i praktiken hela kvällen, men jag tror han klarade sig.

För övrigt har Jimmy match idag. Undrar hur det går?

Övriga aktiviteter under kvällen; Snurra-på-gräsmattan-med-blicken-fäst-på-stjärnhimlen, sexassocierande, gissa-vem-som-heter-vad, och mot slutet av kvällen så hade jag tydligen fått titeln "kvinnokarl", och därmed turades bl.a. Sofi, Fanny och Linda om att kasta varandra ner till mig i soffan. Ja... jag klagar ju inte.

Ska bli intressant att se om man dyker upp på några intressanta bilder under dagen.

I övrigt för den här dagen? Inte ett skit, det är söndag. Söndag equals deppdag/filosofidag/slappedag/fubardag.

Cheers!

i'll be ready - baywatch theme

'Cause I'm always ready,
I won't let you out of my sight

Den här lördagen kan nästan klassas som en söndag.

Hela dagen, alltsedan jag vaknade till en ljus om än kylig höstmorgon, så har jag suttit vid datorn. Detta för att organisera vissa saker inför kvällen.

Det blir inte Valla för mig ikväll, jag tyar helt enkelt inte. Och oavsett vad som händer så kommer jag aldrig bli en discomänniska, jag är mer av en café, eller varför inte pub-människa?

I vilket fall så är det förfest ute hos Vickan i Sjöbo, så jag har spenderat dagen med att ordna skjuts dit och hem, för mig och Jimmy. Jimmy har match imorgon, så han har för sig att han ska ta det lite lugnt ikväll.

Fördelen med att sitta vid datorn är att man ju pratar med folk iallafall. Idag har jag betat av många samtalsämnen, både Stockholm, chocolate chip cookies, matematik och hemliga beundrare.

Blogg senare ikväll? Tveksamt, men vi får väl se.

Cheers!

take me away - melody club

Take it to my heart, hey hey
Take me awa-a-hay
Take to my heart,
Hey, hey, take me away
Take me to the rooftops

Jag vet, jag har varit en dålig bloggare de senaste dagarna. Fråga mig inte varför, jag har inget svar. Är ej heller säker på att det har hänt så gigantiskt mycket de senaste dagarna. I onsdags stannade jag kvar på skolan efter naturkunskapen, där vi för övrigt hade ett så kallat prov. Prov? Ja, jag vet inte. Någon, det kan ha varit Henke, ställde frågan "Om det här var ett prov, hur enkla är då läxförhören?"
Mitt svar; "Jadu, läxan ligger kanske i att förstå vad hon säger."

I vilket fall. Slutade 40 minuter innan ordinarie tid, det vill säga tjugo i fyra, och spatserade runt i skolan i väntan på att klockan skulle slå tjugo över fyra, ty då skulle jag träffa Linda och Anna. När klockan väl var tjugo över, och jag hade hunnit en runda inom al-Humidis Livs, så träffade jag Linda och Isabelle nere vid "bakdörren" till skolgården, Stora Porten är avstängd för... renoveringsarbete? I vilket fall, vi begav oss ner i källaren för att träffa Anna, sen satt vi och spelade (?) gitarr ett tag. Eller, Anna och Linda spelade, jag försökte lära mig något, och Isabelle satt mest tyst och snäll.

Nå, jag hann iallafall lära mig A, Em, A7, D och G. Lära och lära, det är inte säkert att jag minns dem, men nu kan jag säga att jag kunnat dem åtminstone. När jag skulle hemåt lite efter fem så var i vilket fall vår korridor låst, så jag begav mig hem utan skolböcker. Rätt härligt i och för sig.

Och gårdagen erbjöd väl inget speciellt. Matteredovisning på morgonen, och Ungdomskraftmöte. Inte mycket folk där dock, då utskicket kom... lite sent? Dagen innan ungefär.

Det huvudsakliga samtalsämnet var Ungdomsstyrelsens Rikskonferens i Stockholm i november. Det känns som det kommer att bli av. Och det, om något, är väl underbart! I övrigt inga nyheter från UK. Måste ha ihop tio funktionärer till discot den sjätte, men annars är det chill.

Och idag har jag sovit länge. Eller relativt länge iallafall. Började ryskan halv tio. Jag har ett nytt favoritämne! Ett otroligt häftigt språk, ett alfabet som är otroligt underhållande och för tillfället ologiskt, och en hyperaktiv smålänning som lärare. Och inte bara det! När man läser steg två (eller omd et var steg tre)-ryska så är det stor chans att vi åker till S:t Petersburg en vecka! Det beskedet räddade hela min helg, herregud vad underbart. Om det nu blir av det vill säga. Men det är klart det blir.

I övrigt; en väldig massa SO och en svenska-lektion. Jimmy har beslutat sig att trots allt gå kvar i klassen, och det är ju guttans! Vår svenskalärare sågade lite diskret Lunarstorm och internetkontakter "Lunarstorm och sådant mystiskt...". Jadu, det är läskigt sådant där.

Vandrade runt lite med Björn på lunchen, det var trevligt det med.

Har för övrigt hunnit lägga upp lite framtidsplaner med Jing. Stora saker på gång, men inget jag delger bloggen med nu åtminstone.

Förfest imorgon? Ja, jag tror det. Men Valla blir det inte i vilket fall.

TTSUSDV - Tyck, tänk, se ut som du vill.

Cheers!

africa - toto

I know that I must do what's right
Sure as Kilimanjaro rises like Olympus above the Serengeti
I seek to cure what's deep inside, frightened of
this thing that I've become

Så var ännu en dag snart till ända. Så fort min engelskläxa är färdigställd så ska jag ta min flykt till min mjuka och sköna säng, som jag spenderar alldeles för lite tid i nuförtiden. Det kan vara en orsak till min ständiga huvudvärk. By the God i so manically deny, jag lär inte lämna datorn i vilket fall.

Relativt vanlig förmiddag med engelska och samhällskunskap, första sh-lektionen efter valet. På eftermiddagen hade vi Skoljoggen, något jag aldrig i mitt liv kommer göra om. Tvi vale!

Finns nog inte jättemycket att säga om gårdagen. Relativt vanlig skoldag, tillbringade eftermiddagshålan med att sitta på en bänk utomhus och filosofera i skuggan. Väldigt härligt. Hade sedan övningskörning ute på Tettes på kvällen, och det var... ska vi säga mindre lyckat? Totalt hopplöst, så jag hoppas det går bättre nästa gång. Eller rättare sagt, om det inte går bättre nästa gång så skäms jag ögonen ur mig.

Som sagt skoljoggen idag. Gick hela milen runt med Tingbacke och hans långhårige polare, och jag kommer aldrig göra om det. Ont i fötterna, svettig, nätt irriterad och hungrig... Nä fy fan.

Det trevliga var dock att det ibland gick förbi en del fina flickor i tajta joggingbyxor, så det muntrade upp en del åtminstone!

Hade efter skolan styrelsemöte med UngdomsKraft. Gick först till Burger House och åt, gick därifrån till lokalen med Julle. Styrelsemötet i sig var lika kaotiskt som vanligt, det kan nog bli ett kul år det här.

Veni, vidi, vici, Björn.

Jing, det löser sig. Jag lovar, förr eller senare löser det sig.

Imorgon; gitarrlektion med Anna och Linda nere i källaren?

Cheers,

en blå himmel

Små lätta moln, seglar på min himmel,
En himmel som är blå

Det gick. I Gud mitt öde, det gick. När solen lyser ner på Sverige imorgon lyser den från en himmel som är blå på riktigt.

Jag vet egentligen inte vad jag ska säga. Ack, det är bara trivial partipolitik! Men likväl. Det är underbart.

Så; gratulationer till mina borgerliga vänner, däribland Kristoffer Tingbacke, Johan Enelycke, Gustaf Brandt, Jing Xu (<3).Bättre lycka nästa gång.

Centern är tredje största parti, och Persson avgår i mars. Nu kan jag sova gott.

Cheers!

we won't get fooled again - the who, val '06

I'll tip my hat to the new constitution
Take a bow for the new revolution
Smile and grin at the change all around
Pick up my guitar and play
Just like yesterday
Then I'll get on my knees and pray
We won't get fooled again

Ljuva toner av The Who, äkta högermusik. Eller, den låten känns höger iallafall. Den visar på den ambivalens som kommer råda i ytterligare några timmar innan ikväll resultatet av riksdagsvalet 2006 kommer offentliggöras.

Kommer Socialdemokraterna, som i alla tider från och till varit Sveriges största parti sitta kvar i regeringsstolen? Eller kommer en förnyad högervinge att ta plats i dess ställe?

Min mening, som högersvin och allt, är att om Socialdemokraterna kan vinna efter denna valrörelse så kan allt hända. Göran Persson har bara två lägen hittills, antingen ointresserad eller otrevlig. Ingen god kombination, när han ställs mot en väldigt vältalig och betydligt yngre och hungrigare Moderat-ledare i Reinfeldt.

Ikväll tror, och hoppas jag, att Sverige röstar för den borgerliga Alliansen och därmed bryter ett destruktivt mönster av luddiga skatter, social utestängdhet och usel integration som de senaste åren framträtt allt tydligare. Om inte annat behöver Socialdemokraterna en paus från regeringspositionen, de tar alldeles för mycket för givet.

Och javisst, hjärtat sitter åt vänster, och blodet är alltid rött. Men själv är jag blåögd och högerhänt i första hand.

Ikväll avgörs hur vårt land kommer se ut under de närmsta åren. Vilken väg väljer du?

Om inte annat, tanka The Who's "We won't get fooled again". Lyssnar på den några gånger, så bestämmer du dig förhoppningsvis.

Cheers, och ikväll håller jag valvaka.

wonderchild - christian walz

I'm gonna run at the speed of sound,
Ooh, ooh wonder child,
I'm gonna bring it to the underground,
How many times will it ride?

Så var man 16 år gammal! Ytterligare en upplevelse.

Födelsedagen tillbringades i stillhet uppe i mina gamla jaktmarker i Göinge, som, oavsett vad jag må tycka om det, trots allt är mitt hem. Skogen, stillheten, friheten. Nio års uppväxt där har satt sina spår i mig, och jag tror att det till största delen är positivt.

Så visst är det skönt att få ha lite lugn och ro när man fyller år, och till och med få en stund för sig själv. Att ha sin stund på Jorden för sig själv i några timmar gör mig alltid gott.

Nackdelen med att fly fältet är ju att man just är isolerad, och inte har kunnat ta del av alla urgulliga födelsedagshälsningar! Tack så mycket, de kommer förgylla min vardag långt framöver!

Och bäst är Jing. Det är ett grymt skämt av ödet att det skiljer så stort avstånd mellan oss. Men det kvittar. Oavsett avstånd så står du mig närmre än någon annan, jag hoppas du vet det? Du är guld för mig.

Och dagens roligaste hälsning stod självklart Jänny för!

Må väl, vänner.
Cheers!

and the band played on - saxon

Where you there, did you know,
did you see all the show, there was magic in the air
(We sat in the sun, wo oh)
And the band played on

Min enda riktiga rast för dagen nu, det vill säga lunchrasten. Började med ryska imorse, vilket jag nätt och jämnt hann till då jag råkat förlägga min plånbok tidigare...

I eftermiddag, efter de två lektioner som återstår innan ajg slutar 16.20, så reser jag opp till skogen över helgen, är hemma igen måndag eftermiddag.

Fyller för övrigt år imorgon, så det är väl rätt gutt egentligen.

Har dock pratat sparsamt med Jing de senaste dagarna. Lite synd, men du får ha en bra helg i vilket fall!

Det börjar bli ganska ordentligt varmt här, och min svenska börjar om några minuter, så jag tror jag loggar av nu.

Cheers, och njut av värmen me'ns den är här.

legyetek jók, ha tudtok - semtex

Az az egy fontos: legyetek jók most,
Már nem kell túl sok a holnaphoz;
Legyetek jók, ha tudtok,
A többi nem számít.

Ungerska, vilket totalt underbart och omotiverat språk. Om inte denna envetna lilla ungrare hade gått i min klass i sju år, och numera i korridoren bredvid, så hade jag antagligen lagt mycket energi på att ignorera det där ugriska språket med de skumma uttalen.

Träffade i vilket fall Kótai idag. På morgonen, från 0900-1100 var det nämligen paneldebatt mellan "Ungdomsförbunden" (detta trots att varken C eller M var närvarande av olika orsaker, och att VPK representerades av en tant i 45-årsåldern) och det fick ju självklart ses. Skulle egentligen ha engelska, men på vägen dit kom Tingbacke och hans långhåriga polare nerrusande från trappan, och han drog sålunda med mig in dit. Rätt meningslös debatt egentligen, huvudsakligen munhuggning mellan Fp och S. Fp vann. Miljöpartisten såg ut som någon sorts ond... typ. Ungefär. Han såg ond ut i vilket fall, men han var rolig. En ganska dålig debattör som pratade. Med. Väldigt. Långa. Pauser mellan orden. Men ibland fick han lite psykbryt och började vifta och skrika, det var desto roligare.

Jimmy uppmanade mig dessutom att ställa frågor (fick fram två, blev ignorerad två gånger) och Enelycke skickade mig ett sms mitt i debatten; "Fler frågor Linus, krossa sossen!". Håhåjaja.

Skoldagen efter det förlöpte som vanligt en stund iallafall. Min mp3 är fortfarande gone and away, huvudsakligen då jag inte letat efter den. Efter en rätt tråkig samhällskunskapslektion så hade jag i vilket fall håla. Trots att dagens meny var fiskgratäng så begav sig hela min klass till matsalen. Alternativ som jag är så gick jag istället till grillen. På vägen dit träffade jag Kótai, denna envetna lilla ungrare, och T'res. T'res var på väg hem för håltimme innan ryskan klockan tre, Fille hade slutat (den djäveln). Så sålunda drog jag med honom på jakt efter lunchställe. Vi slutade vid Pölsemannen på Stortorget, och gick och snackade skit under en längre stund. Sen kamperade vi i deras datasal en stund och såg nazi-associerande videoklipp.

Tack vare att jag valt till ryska så fick jag se till att byta Naturkunskapgrupp. Gustav blev munter av det här, för det ledde till att han inte längre var ensam kille i gruppen.
"Nåja, vi har liten konkurrens iallafall."
Laborationen gick inte jättebra, men det funkade i alla fall till slut. Och efter denna uuunderbara lektion så hade jag en kort rast innan jag skulle ha min första ryskalektion. Hade följe dit med Moa, T'res och Max, och jo, nog är ryska ett häftigt språk. Jag förstod inte ett jota, och efter lektionen kunde jag nog mindre än när jag kom dit, men det kommer bli kul det här!

Efter skolan gick jag först lite med T'res och Moa, och sedan tog Moa tåget. Pratade med T'res en stund innan jag begav mig hemåt.

Ådrog mig ett smärre magont på kvällen av okänd anledning, men ignorerade detta och smällde likväl i mig potatismos och fläskkorv. Detta hjälpte inte min mage, men jag cyklade i vilket fall ner till NP för att träffa Linda och Anna. Anna har färgat håret till nån nyans som får henne att se ut lite som någon death metal-typ. Eller, bara håret, hon själv ser alldeles för snäll ut för det.

Vi styrde i vilket fall stegen mot Backaskolan där de har karateträning. Jag parkerade mig vid ett bord och klottrade i en Metro, och då Anna hade "ont i knäet" så satt vi och pratade. Efter ett tag kom hennes mor också, de är lite lika trots allt.

Rätt mysig lokal i vilket fall, komplett med en högljudd tränare från... söderifrån iallafall. Hade en riktigt trevlig pratstund med Anna med, synd att vi inte träffas så väldigt ofta.

Nåväl, efter att ha letat mig hem i mörkret vid niotiden (i ett område där jag inte hittar till 100%, och utan cykellysen. Lyckat. Och nu orkade jag inte riktigt titta på Midsomer, utan satte mig för att blogga och vara fejk-social på MSN istället.

Jadu Frida... har du skaffat batteri till kameran ännu? Alltid trevligt att prata med dig! ;)

Imorgon onsdag.
Yours truly.
Cheers.

hit that - the offspring

He's saying
I'm on a roll
With all the girls I know
His baby's momma
She ain't so slow

Elfte september idag, men sorg är väl inte alltid mitt primämne. Fem år sedan den där dagen, fast det känns som att det var antingen för evigheter sedan, eller alldeles nyss. Märkligt.

I vilket fall, och oavsett vad som låg bakom hela den där historien så betygar jag all respekt till de som dog. Jag tål inte, och kommer aldrig acceptera, att människor dödas för att uppnå vissa politiska mål. Tvärtom, det är vidrigt och ett av människan patetiskt försök att ta sig rätten att bestämma vilka som förtjänar att leva och vilka som bör dö.

Om det nu var talibanerna som låg bakom det till viss del så ger det ändå inte Staterna rätt att bomba landet tillbaka till medeltiden. Punkt.

Nåväl, dagen är dubbeldimensionerad. Å ena sidan ett deppat "jubileum", å andra sidan en av de bättre dagarna jag haft på många månader. Började med idrott och frisbee (jippie?) och därefter en lång håltimme som med gott sällskap dock gick rätt fort. Nackdelen var att jag under den rasten lyckades förlägga min mp3, det är lite småsurt sådär. Satt och snackade en del med Petrit också, den stackars saten har blivit inlurad i Sommarteaterns kaotiska sfär. Intressant, egentligen.

Hade sedan svenska. Lyckligtvis börjar vi komma någonvart med vårt grupparbete, det är väl åtminstone bra det. Om det blir bra i slutändan är en annan, mycket mer tveksam fråga. Anyways, jag och Jimmy löser säkert det på ett eller annat sätt.

Hade sedan ytterligare en håla, väldigt lång för övrigt, tre timmar. På denna tid hann jag vara nere hos SYO två gånger, då hon inte var där första gången. När hon väl var där tittade dock jag och Tingbacke in för att diskutera eventuellt val av ytterligare språk. Väl där slog dock bådas vår ambivalens in, och efter månget bollande emd idéer valde i vilket fall jag ryska (med T'res, yay!) och han bad henne kolla upp om han kunde komma in på polskan. Nåväl.

Övriga händelser på hålan var mest en massa promenerande med Tingbacke fram och tillbaka. Såg Boström på avstånd i matsalen, och träffade (som vanligt) Anna på vägen dit. Trevlans.

Hade spanska sista lektionen. Inte jätte-jippie, men habilt iallafall. Hade följe med Angelica på vägen hem, det börjar bli lite rutin nu. Trevliga pratstunder har vi i vilket fall.

Sen eftermiddagen tillbringade jag huvudsakligen framför min dator, och hade en förhållandevis MSN-social tid där. Pratade bara lite med Jing idag, mend et är bättre än inget. Pratade dock en hel del med Frida, och det var ju... ptja, trevligt, eller vad säger du? Nåväl.

Lite innan halv åtta (lite för lite innan halv åtta) begav jag mig ner till Norra Promenaden för att träffa Terese. Det var tänkt att vi skulle ut och gå, men vi blev kvar där. I en sådär två timmar. Björk kom förbi en runda också, lite déja vu, men rätt trevligt ändå. Anyways, följde henne hem sedan, och fick slutligen löpa hemåt för att hinna hem innan föräldrarna gick och la sig.

Och nu? Jag och Tingbacke sitter och utbyter smartheter på MSN, och jag funderar på morgondagen.

Om alla dagar kunde vara så här!

have you ever - the offspring

When the truth walks away
Everybody stays
'Cause the truth about the world is that crime does pay

Efter en tre dagar lång flykt till mina gamla jaktmarker i snapphaneland, Göinge, så är jag nu hemma igen. I gammal god form är väl fel att säga, men åtminstone med viss förändring från tidigare i veckan. Om det är positivt eller negativt kan jag dock omöjligt avgöra.

Helgen har huvudsakligen tillbringats med att köra in ved på logen, ett arbete som är tyngande för ryggen och mest bara allmänt irriterande i stekande sol och med mygg i luften. För att inte tala om att man är tvungen att täcka så mycket av kroppen som möjligt för att inte dessa gudsförgätna moskiter ska börja tugga på dig.

Mitt slit gav dock till slut lön för mödan, och i morse kunde jag köra in det sista lasset ved. För den här gången. 300 spänn tjänade jag på det.

Vi provade även lerduvekastaren idag. Rabbitarna klapp jag 60%, men i gengäld prickade jag inte en enda av de fem luftburna duvorna. Surt.

Efter en snabb dinering och ännu snabbare avstädning av huset så begav vi oss sålunda hemåt, till det lilla blåshål på Sydkusten som trots allt är vårt hem. Och vad välkomnar mig? Jo, problem med internetuppkopplingen. Om jag hade haft ett tillhygge i närheten hade det nog varit risk för att jag skulle bli aggressiv.

Jag avskyr denna förvirring! För några dagar sedan var jag åtminstone överens med mig själv om att allt var piss, nu vet jag inte om jag ska skratta eller skrika. Allt är kaos i sinnet. And it's bloody annoying.

Pratade med Jenny idag. Du vet var jag finns.

Jag återkommer.
Cheers.

black velvet - alannah myles

Mississippi, in the middle of a dry spell
Jimmy Rogers, on the Victrola up high
Mama's dancing, with the baby on her shoulder
The sun is setting like molasses in the sky

Jag undrar om jag inte börjar bli allergisk mot att läsa andra människors bloggar, helt allvarligt. Okej för att det går finfint att läsa bloggar tillhörande människor med lika händelselösa (och vem vet, kanske någon med än mer händelselösa) liv som mig, men vissa gånger blir det ju nästan extremt.

Läste till exempel Jings blogg idag, och av någon anledning sjönk mitt humör för varje rad. Ett otroligt namndroppande, och än gjort det ena och än gjort det andra. Hennes aktiviteter under en eftermiddag motsvarar mina under den gångna månaden.

Det är nästan så att jag nu i den sena kvällstimman vågar mig på att drömma om hur mitt liv hade sett ut om jag hade bott i storstan. Hade jag haft lika stor umgängeskrets, hade jag varit mer nöjd med livet, hade jag återfunnit det förlorade leendet? Omöjligt att besvara.

Och hur reagerar Jing? Jo, det skriver jag inte här, men jag kan nämna att det är något av det gulligaste någon sagt till mig. Du är för god för den här världen.

Sen kom hon med ett förslag, kanske lite taget ur luften, men som jag fortfarande har i tankarna. "Flytta till Sthlm då?" Nu kan jag inte få det ur huvudet. En storstad, kanske ett gymnasium som är mer prestigefyllt än Österport, kanske ett helt nytt liv.

Ur varje idé föds dock nya problem.
1) Jag betvivlar att mina föräldrar hade släppt iväg mig.
2) Klarar jag mig själv? Ytterst tveksamt, då jag inte ens är myndig.
3) Hade jag vågat?

Tre ganska konkreta problem som borde göra att jag lägger ner. Men tji, medvetande, för nog fan är jag komplicerad av mig. Jag kan inte få det ur skallen. Hela tiden upprepas de där orden, "tänk om, tänk om, tänk OM". Om inte om fanns.

I morgon eftermiddag, så fort vi är packade och jag och farsan har kommit hem, så bär det upp till skogen, närmare bestämt mina gamla jaktmarker i Göinge. Jag tror jag behöver det. Vissa saker är farliga att bli för fäst vid, och då kan lite fasta nog vara bra. Jag känner att jag behöver lite tid med mig själv på hygget.

Jing; Då jag antagligen inte kommer hinna logga in på msn imorgon eftermiddag, och då jag inte vet om du har pengar på mobilen, så kan jag ju säga nu att jag har en bilresa på en och en halv timme med gott om tid för att prata. Via sms då, självklart. Kan du skicka mig ett sms när du läser det här kanske? Och än en gång, tack.

Fråga inte om du inte är beredd att få ett "nej" till svar.

Cheers.

eye of the tiger - survivor

It's the eye of the tiger,
it's the thrill of the fight

Ack, kort skoldag idag, endast en lektion. Matten började 10.55, och enligt schema skulle den sluta 12.05. Av olika anledningar, dels att det inte fanns datorer åt alla och dels att Jimmy behövde åka med tåget, så släpptes dock halva klassen (inkluderande mig) redan kvart i. Superbt!

Vädret håller i sig och förvånar ingen. Ganska så direkt när jag kom till skåpen hörde jag hur det började regna. Intressant, det har nu regnat något varje dag i nog en månad. Från värmerekord tidigare i somras, och nu regnrekord. Och samtidigt låg här snö in i april. Något är uppknullat med vädret.

Följde med Jimmy ner till stationen, och lade märke till att allt eftersom vi gick så regnade det mer och mer, och ungefär när vi passerade konstmuséet konstaterade vi att det inte var fullt lika skönt längre, och begav oss i språngmarsch mot Pressbyrån. Väl där stor vi under taket och diskuterade olika platser vi ville besöka, och huruvida man ska lämna landet eller inte när man gått ut gymnasiet. När väl tåget kom så begav jag mig hemåt, och regnet eskalerade nu till riktig monsun. Och samtidigt ringer mor min och undrar om jag kan köpa med mig mjölk. Cheers!

Övriga dan har tillbringats inom hemmets fyra väggar, växelvis framför dator och teve. Inte mycket till liv, och inte mycket liv överhuvudtaget, men så är det.

Och helt plötsligt börjar jag tänka på Björn Skifs. Varför? Det blir alltid värre framåt natten. Det är i korset kväll/natt som jag börjar tänka, det är vid den här tiden jag börjar värdera och sjunker in i mig själv. Ibland hade jag gjort vadsomhelst för att åtminstone tillfälligt byta liv med någon annan.

Jänny, jag har känt dig för länge för att inte tänka på dig väldigt mycket nu. Du vet att du alltid kan få tag i mig.

Cheers.

another day in paradise - phil collins

Oh! Think twice
'Cause it's another day
for you and me
in paradise...

Another day, another day in paradise. Idag har jag fått erfara hur pass tråkigt det faktiskt är att sitta en hel jävla timme och repetera NO, trots att man redan kan det (joner pratade vi om höstterminen i åttan, och valenselektroner/-skal runt jul i nian!).

Nåväl.

På lunchen idag, maten som serverades var för övrigt pannbiff och potatis, så passade jag på att skryta lite om min gode kompanjon Johan Enelyckes bravader under IDOL-audition i Malmö i våras, detta trots att han åtminstone temporärt sålde sin själ och sjöng Westlife. Han har dock nu bättrat sig, så det är ingen större fara. Jag och Jimmy har nu beslutat att vi ska bege oss in till nästan audition, och göra något tillräckligt sjukt så att vi kommer med i TV. Dreams ftw.

Även engelsklektion idag med vår underhållande tysk-småländska engelsklärare.
"What, do you cheer for England in the football?"
"Fuckin' ey."
"Well, they're not very good, are they?"
"What, comparing to the Swedish one?"
"No, the German of course."

Det känns faktiskt som att jag nu börjar komma tillbaka i gammal god form, det vill säga att jag pendlar mellan glad och förbannad. Det är på det sättet jag lever som bäst.

Think twice...

Enelycke, du har ett helt liv framför dig. Bara du ger din röst och din förmåga lite tid så kan det gå riktigt bra. Jag vandrar på parallellgatan hela tiden, minns det.

Nå, jag har tyvärr knappt pratat något med Jing idag, men jag har pratat med en annan go och söt asiatiska en hel del, nämligen... nå, du vet vem du är i vilket fall, så det kvittar. Tack, tack, tack.

För övrigt tycks Tingbacke ha fått ångest tidigare för att inte ha gjort spanskaläxan. Sen påpekade jag att vi hade ytterligare en och en halv timme sovmorgon imorgon, och då blev han nöjd igen.

Yours truly,
Linus.

somliga går med trasiga skor - cornelis vreeswijk

Jag är en tvivelaktig figur, duger ej mycket till.
Bakom ett hörn står döden på lur, han tar mig när han vill.
Somliga går med trasiga skor,tills de har slutat gå.
Djävulen som i helvetet bor får sig ett gott skratt då.

Tre faktorer har mer eller mindre räddat min dag. Dels Cornelis Vreeswijk, den odödlige skalden och en av mina numera största idoler.

Hans texter, med intrig från mindre upplevelser i sitt eget liv (Exempelvis Balladen om Don Quijotes bravader, som delvis baseras på den i media väldigt uppmärksammade händelse där han efter att ha tagit hem två damer från krogen bittert fick erfara att egentligen var det ju inga damer, utan två glada transor) tilltalar mig väldigt mycket. Och myten kring hans person berättigar honom som en av de mest intressanta personligheter (i konkurrens med bl.a. Strindberg) som levt i detta land. "Somliga går med trasiga skor" har raskt stigit på listan över mina mest spelade låtar, och leder nu otvivelaktigt.

Min dag har i övrigt, precis som många gånger tidigare, varit väldigt händelselös. Började skolan nio (trodde dock att den började halv nio, därmed förlorade jag 30 minuter sömn). Första lektionen engelska, som faktiskt inte är helt fel, tvärtom en ganska underhållande lektion!
"So, if someone tells you that "Oh, those are some pretty nice cactuses you've got there in the window", you can just tell them; "No. Its cacti. You're wrong, you uneducated bastard you."
Underbart, indeed.

Sen samhällskunskap med debatt på ämnet "Monarki-Republik", och påföljande gigantisk håltimme på tre timmar. Vidrigt, mitt schema måndag-tisdag är inget jag håller väldigt kärt.
Dessa tre timmar spenderades sålunda huvudsakligen med en av få personer som jag vet har samma sega håla; T'res! Så först följde hon med mig en runda till gatuköket, och därefter gick vi egenguidad rundtur på skolan. Det läskiga var att det knappt var någon ute. Så istället satte vi oss i biblioteket, och där fick vi efter en stund sällskap av Anna, som hade missat bussen. Jag gillar er, töser.

Sista lektionen var Naturkunskap, detta emellanåt fantastiskt tråkiga ämne som är en av orsakerna till mitt uppknullade tisdagsschema. På vägen upp till skåpen för att hämta böcker och diverse (vilket jag för övrigt skippade senare då jag inte orkade gå de tio meterna bort till mitt skåp) så satte jag mig vid en del annat folk från klassen. Väl på vägen till NK:n hamnade jag och Jimmy i en smärre brottningsmatch utanför lärarrummet, och ägnade sedan en stund om att tjuta om vem som var "störst". Jimmy vann, för tillfället iallafall.
På något märkligt vis har jag fått rykte om mig som kvinnokarl, detta på grund av att jag skickar ett flertal sms varje dag. Toodiloo? Om jag hade varit det hade jag antagligen pratat med dem IRL. Menmen, alla rykten är inte av ondo!

Glömde nästan nämna de två andra faktorerna som räddat min dag. Dels är det klassen, SP1C (ord, jag kommer att trivas under de här tre åren, indeed) och då också T'res... Hon fyller år snart för övrigt.
Sen det sista guldkornet för dagen tilldelas förstås Jing, som de senaste veckorna har varit en bidragande anledning till att jag inte förvandlats till ett tomt, dött skal. Inga ord jag någonsin kommer lära mig kan beskriva dig. I treasure you.

Jag återkommer förhoppningsvis imorgon här.
Yours, Linus.

the son never shine on closed doors - flogging molly

Det är arbetsamt att hålla en blogg vid liv, men hej, I'm not dead yet.

Så därmed en smärre rapport över mitt liv, och det kan väl åtminstone för tillfället inte klassificeras som la vida loca direkt. Stephen King använde frasen "SSDD" som en nyckelfras i sin eminenta bok "Dreamcatcher". Jag såg för övrigt filmatiseringen häromdagen, och den var inte alls i samma kaliber. Vakna era galna filmskapare, Duddits är ingen alien! Bland annat.

I vilket fall så känns ovan nämna uttryck (SSDD) som ett nyckelord i mitt liv för tillfället. Same shit, different day, kalla mig EMO men på den vägen är det. Mitt sociala liv är avstannat och obefintligt i praktiken, det här är nog första helgen på väldigt länge som jag verkligen gjort något. Igår ner i staden med Björn, och därefter åter hem till honom och fascineras av Star Wars - Battlefront II. Och på kvällen fotboll/Kvarteret Skatan-kavalkad hemma hos Kótai.

Mitt inaktiva liv beror dock inte på skolan, tvärtom livar den nästan upp mig. Österport är ett stort ställe, och det är en väldig massa folk där. Det känns skönt, om inte annat att gå på en skola där man fortfarande känner sig åtminstone lite anonym.
Klassen, SP1C, känns än så länge väldigt bra också. Det är väl ganska mycket flabb om man säger så, delvis för att vår nervöse SO-lärare tillåter det ganska friskt. Beata har dock beordrat mig att vi måste vara snälla mot honom då det är synd om honom.
Jag kommer trivas med mina tre år på ÖP, ingen tvekan om det iallafall.

Jag pratade med Jing idag, under en längre stund. Händelsevis en så pass lång stund att jag glömde bort ett flertal andra saker jag skulle göra. Jing, mitt lyckopiller, min navigatör i ett stormigt hav, min stjärna på en i övrigt svart himmel. Jag lovar dig, på alla sorters heder jag känner, en dag ska vi träffas. På ett eller annat sätt, på en eller annan plats, men i Gud mitt öde, det ska ske.
Alla människor borde få ha en som Jing.

Jag såg en film häromdagen som har rört runt i mitt liv, mitt sinne och min verklighetsuppfattning ganska ordentligt; "Hotel Rwanda". Varför och hur skriver jag senare.

Cheers!/Linus

I jukeboxen just nu; Flogging Molly - The Rare Ould Times
 

© Copyright Lucidor Larssons läroverk. . All Rights Reserved.

Designed by TemplateWorld and sponsored by SmashingMagazine

Blogger Template created by Deluxe Templates